Långeman

Ib stod där, lång och skranglig med bara knän som såg ut som knutar på ett rep. (Arseniktornet, Anne B Ragde)

Vila

Ålder är och förblir något individuellt. Ivarsen var nittio. Men vilken sorts nittio hade han inte klart för sig förrän de satt öga mot öga i sjukhemmets dagrum. 

(En glänta i skogen, Ola Larsmo)