UPPåNER?

Rakubränd sådan - monterad på metallpinne fastlimmad i en sten från Frostviken och på den stenen har jag ristat in rubricerad text...kanske svårt att se på mitt montagefoto - bakgrundsbilden har jag hittat på nätet, jättefin, jag har 3 till lite "flummiga" bakgrunder (kommer nog att dyka upp här så småningom :-)) Men jag kan avslöja att det är nederdelen av en manskropp....

Bara en kantig häst

En kantig häst uti skog och mark

Just det, till skog o mark i Kusens Backe tog jag med min telefone - det var så härligt grön-grönt, men det syns knappt. Sen har jag photoshopat in min kantiga häst i stengods som egentligen har en grön färgkropp på den lilla hästen på bakskonken som inte syns och sen en gulbrunbeige glasyr över det och på toppen en transparent glasyr - därav "dropparna" i fram och bak.

Kan ni se att det är sommardyket?

Nej, trodde väl inte det - knappt jag heller, det är ju ett tag sen jag var på Skinnskatteberg (och MÅNGA tankar och idéer har flutit sedan dess :-)); i somras närmare bestämt och då började jag med denna vaxförlaga...ska bli spännande att färdiga den i februari för att den - förhoppningsvis om Gud och förlagan håller - skall bli gjuten i brons.

Någon slags blomma...

Bränd och glaserad stengodslera - inte så lätt att bränna, den är ganska tung och välte, men den höll...

Nu har jag gjort en tavla igen

och denna gång är det gymnastiska övningar... kamerablixten bländar dock

Hatt med gubbe

Då var det en lång, mager man igen...i stengodslera glaserad på hatt och sockel samt limmad på en svart granitplatta

Och så brände vi raku på Vretaberg i september

Det blev bland annat dessa 2 "trädgårdspinnar" - jag har alltså limmat fast dem på armeringsjärn för att kunna sätta dem i rabatten eller en kruka. Vid raku skröjbränner man godset och glaserar med speciell rakuglasyr. Sen smälter man glasyren genom att sätta in godset i en tunna (man är alltså utomhus) med gaslåga, därefter lyfter man upp med lång tång och håller i alstret tills det "knakar", då lägger man ner det i en kastrull eller liknande med sågspån och där får det ligga ett tag med lock på och sågspånen brinner/ryker. Sen tar man upp godset och stoppar det i vatten - jättespännande, man vet aldrig vad som händer med vare sig hållbarhet eller färger, man kan bli rejält besviken om det går sönder, men färgerna är bara kul. För att få bort sotet jobbar man med svinto.

Det här var ett fat från början

men jag vände på det och satte fast min ballerina där och gjorde en tavla istället...glaserad stengodslera

Svart stengodslera med en dam i ljusare lera

Vi har varit med förrut!

Detta är mina "parhästar" eller hästen och älgen som förenas med ett band - de är i brons och nu har jag satt upp dem på en "ekkonsoll" på väggen.

Den här bilden är faktiskt finare på "FÖRLÅT"

De här hänger i hallen i Gäddede - Christers trofeer

Björnen i glaserad stengodslera och älgen i brons....

Nu har jag monterat gubbarna från Skinnskatteberg i somras!

Dessa bronsgubbar är limmade på stift som är limmade i en betsad träkloss som i sin tur är limmad på en skifferplatta. Jag kallar den "Förlåt – före och efter"!

Denna gång - Ett hjärta av glas .-)

I en liten brunglaserad box i stengods, som sitter på väggen, har amor satt sin pil/spjut i ett glashjärta med den vackraste av alla färger - lime (?) grönt! Syns kanske inte på bilden men längre in i boxen är det också lime (?) grönt.

En man i trädgården!

Marie och jag gjöt i betong en helg - blev några udda "krukor". En av dem har jag fyllt med stenar plockade från Sveriges stränder under tiden 1962-2007... På ett "stativ" har jag satt ett stycke drivved - gåva från L - och på den biten sitter min långe man i stengodslera, med blå mössa! Han står så fint där med vår nyflyttade klematis - få se om dessa båda (mannen & klematisen) övervintrar?!?!

"Nu vill jag sjunga dig milda sånger"

Så här blev "bronshusen" - med en dikt i brevlådan som lyder så här: "Det är som det ska att gamla människor bor i nya hus och att unga människor flyttar in i de gamla. Jag vill gärna tänka mig att de inte lutar sig mot varandra därför att de är rädda. Nej, de omfamnar varandra. Och det tycker jag är bra."

(Nu vill jag sjunga dig milda sånger – Linda Olsson)

(Tack för foto Lena&Johnny)

Svart spetsklänning!

Stengods glaserat med svart, matt glasyr - klänningen monterad högt och bottenplattan/grunden monterad lågt.

Nu är Niklas monterad och klar

Äntligen är han uppsatt och fastsatt på en eksockel - det tog tid, men jag visste inte riktigt hur jag ville ha det. Nu får han flytta hem till - ja just Niklas.

Marsian??

Stengods igen - denna gång bränd och glaserad sådan - härlig grön färg! Monterad på en ekträsockel, gjord i maj i år.

Bakom galler

Den här obrända stengodsgubben i 4 bitar är ett tag sedan jag gjorde...monterad med ett gammalt hönsnät på en marmorsten som är monterad på en svetsad pinneochplatta-ställning. Jag försökte härma Giacomettis smala gubbar...

Husen från "Nu vill jag sjunga dig milda sånger"

Så här såg formen till bronshusen ut - här är det inbäddad vax (i något som liknar gips) som sedan bränns ur och så har man en "förlorad form", den fyller man med flytande brons och vips så har man en bronsskulptur. Men den måste man hugga fram ur gipset, blästra, slipa, polera, patinera m m - men det är efterbehandlingen som är kul. Men jag har inte någon bild på den färdiga "husskulpturen" - kanske J kan plåta och maila till mig?

Nu har jag varit i Skinnskatteberg igen :-)

Härligt och kul - varmt och tröttande trots endast 3 dagar utav 10 (som var den egentliga kurslängden). Smälte nytt brons till min misslyckade form från februari - blev lite för varmt så att bronsen fick håligheter. Så här såg det ut innan - med allt slurry och stucky runt - återkommer senare när jag har monterat "gubbarna".

Det spelar ingen roll...

... hur vi ser ut - vi lägger ägg ändå *L* Bland det första jag gjorde - lergodset på Folkuniversitetet x antal år sedan och bronsskulpturen på Skinnskatteberg därefter. Äggen har jag fått av mamma.

En annorlunda älg

En möglig älg på rangliga ben i brons med guldhorn på rad - på kurs i Skinnskatteberg

Gammal dam som NY!

Denna dam gjorde jag i vax när jag gick på skulpturkurs på Folkuniversitetet för cirka 8 år sen. Och nu i februari tog jag med henne till Skinnskatteberg och gjöt i brons - lite skavanker här och där, men nu är hon i alla fall bevarad för framtiden
- vax smälter ju i sommarvärmen :-)

Hold on

Mamma, barn - så är det - hold on, keep on holding - vare sig du vill eller ej ;-) Bronsskulptur - förlaga i vax - monterad med stift på laserad träkonsoll

Det finns alltid en nivå under den man befinner sig på!

Orden är hämtade från boken Blocket, Karin Wahlberg. Ballongsökaren är däremot gjord i stengodslera - svart sådan och ballongen är förgylld.

Foto från/på Sambandscentralen 007

Här har jag skrotsamlat - rostigt band med spänne från nya höghusen utefter kanalen nedanför Bergvik, träbitar som jag betsat och limmat ihop samt stengodskrumelurer som är till hälften glaserade...roligt, roligt att komponera :-)

Det är klart att man vill gräva i jorden - vare sig det är trädgård eller kruka ;-D

Man är som en stenstod på Påskön säger Ajax.

Träd ut i ljuset...

Så här blev "grejen" jag höll på med i november 2006

Våren är på väg...

små guldade bronsfåglar med en stengodsflicka i ett rostigt tunnband limmat på en Gäddede-sten - kan det bli bättre?

En kram säger mer än ord...

På höga stolar sitter man aldrig säkert!

Och det stämmer som ni kan se - eftersom hans ben gick av...tur att det finns lim, men jag måste hitta på något för att dölja sprickan - kanske göra en ny :-)

Betongdans

Tyckte det var lite kul att göra en graciös (?!) dansös i betong - sen är hon salmiakpatinerad, därav den grönblå tonen. Första gången i Skinnskatteberg jobbade vi i just betong förutom gips och vax som blir till brons.

...och ett hjärta av brons

Ett hjärta av sten

AJAX - grattis på 5-års dagen!

Det gäller att orka i januari!

Stark betonggubbe som lyfter tung dansant bronsdam med stenfot. Bronsskulturen var en av de första jag gjorde likaså betonggubben.